Statsobligationer är en så kallad räntebärande investering. Detta innebär att du lånar ut dina pengar till staten i utbyte mot en fast ränta. Stater brukar sig utav denna obligation för att sedan kunna samla in kapital till infrastrukturen och nya projekt, och du som investerare får då regelbundna ränteutbetalningar ifrån den Svenska Staten. När du väljer att köpa dina statsobligationer så lånar du i din tur ut en summa kapital till Svenska Staten, under en tidsbestämt period. I gengäld för ditt kapital så kommer staten att betala dig en regelbunden fast ränta som även kallas för kupong. Så kortfattat är Svenska Statsobligationer värdepapper med regelbundna fasta avkastningar

När obligationen tidsbestämda period har löpt ut, så blir du återbetalad din ursprungliga investering. Denna utbetalningsdag heter förfallodagen. Den tidsperiod från att du lånar ut ditt kapital till förfallodagen kan variera från ett par månader hela vägen upp till 30 år samt även längre än så i önskade fall.

Vilka faktorer påverkar priset på statsobligationer?

🏛️ Utbud och efterfrågan
Exakt som med alla andra finansiella produkter och tillgångar, så styrs priset på svenska statsobligationer av efterfrågan och utbud. Det utbud som existerar av svenska statsobligationer, bestäms helt av den Svenska Staten. Det är den Svenska Staten som utfärdar nya obligationer om så behövs. Efterfrågan på statsobligationer baseras på om obligationen ses vara en gynnsam investering eller inte.

Det är även räntorna som har en stor påverkan på obligationer. Om det är så att räntorna är betydligt lägre än den så kallade kupongräntan för en obligation så ökas efterfrågan, då det är en bättre investering. Skulle däremot räntorna gå över nivån för kupongräntan, så minskar efterfrågan.

🏛️ Tiden till obligationens förfall
Nyemitterade obligationer får sitt pris utifrån räntorna dagsläget. Detta innebär att statsobligationer handlas till så kallat parivärde eller till ett närstående värde. På förfallodagen så kommer värdet på statsobligationen att vara densamma som det ursprungliga “lånet”. Så värdet på obligationen går alltså i retur till parivärdet desto närmare förfallodagen kommer.

Värdet på en obligation påverkas även av mängden ränteutbetalningar som återstår tills den förfaller.

🏛️ Kreditvärderingar
Investeringar i statsobligationer anses var lågriskinvesteringar, eftersom risken för att staten inte skulle återbetala ditt kapital är otroligt litet. Men självfallet kan konkurser inträffa. Just därför säljs en mer riskfylld obligation till ett betydligt mindre kostnad. Den absolut bästa metod att bedöma risken för att om staten skulle gå i konkurs, är att kolla på kreditbetyg, som den fått utav de tre största kreditvärderingsinstituten: ,Fitch, Standard and Poor’s och Moody’s.

Olika typer av statsobligationer

Det finns ett antal olika begrepp man använder när vi talar om att köpa statsobligationer. Beroende på vilket land det är som utfärdar statsobligationerna, utifrån detta verkar de under olika namn. När vi talar om Brittiska statsobligationer, så kallas dessa ”Gilts” och en löptid för en Gilt, används även i namnet för denna. Exempelvis en Gilt som förfaller efter 3 år kallas för en treårig Gilt.

I USA kallas obligtioner istället ”Treasuries”. Dessa delas i sin tur in i tre olika kategorier, som baseras på löptiden.

❎ Treasury Bills ”T-bills” har en löptid på 1 år.

❎ Treasury Notes ”T-notes” hr en löptid på 1 till 10 år.

❎ Treasury Bonds har en löptid på mer än 10 år.

Som nämnt ovan, så går obligationer under olika namn beroende på vilket land de handlas ifrån, så vi rekommenderar att du alltid gör egna efterforskningar gällande de land du vill köpa dina obligationer ifrån.